Boende

Senast uppdaterad: 5/7-2023

Du har rätt att växa upp i en trygg miljö. Det är socialtjänsten i kommunen du bor i som ansvarar för ditt boende.

När du först kommer till Sverige är det den första kommun som du kommer i kontakt med som ansvarar för att ordna ett tillfälligt boende till dig. Här ska du bara bo i några dagar. Migrationsverket bestämmer sedan i vilken kommun i Sverige du ska bo. Om du har nära anhöriga som bor i Sverige har du möjlighet att få komma till samma kommun som de bor i.

Det finns olika former av boenden:

  • HVB-hem (hem för vård och boende)
  • Stödboende
  • Familjehem
  • Egen lägenhet
  • SiS-hem (särskilda ungdomshem)

Det är viktigt att socialtjänsten lyssnar på dig och diskuterar med dig och din gode man om vilket boende som kan passa dig. Socialtjänsten gör sedan en bedömning av vilket boende som är mest lämpligt. De utgår ifrån:

  • dina behov,
  • din ålder,
  • din utveckling,
  • dina personliga förhållanden.

I bedömningen väger det också in vilka boenden som finns i kommunen eller som kommunen har avtal med.

Socialtjänsten ansvarar också för att du:

  • får en lämplig utbildning,
  • får den hälsovård, sjukvård och tandvård du behöver,
  • får stöd om du behöver det, till exempel en kontaktperson eller en kontaktfamilj,
  • får stöd i att kontakta dina anhöriga.

På ett HVB-hem bor barn och ungdomar som har kommit till Sverige utan sina föräldrar.

Socialstyrelsen har gjort en film med information till dig som bor på ett HVB-hem.

På HVB-hemmet får du mat, en säng och kläder. Det finns personal på boendet dygnet runt. Personalen finns där för att hjälpa dig och ge dig stöd. Du kan prata med personalen om sådant som är viktigt för dig.

Du ska känna dig trygg på boendet. Du kan ha varit med om svåra händelser. Det är viktigt att personalen kan lyssna och att du får hjälp att hantera svåra känslor. Personalen ska också kunna bedöma om du behöver annat stöd. Det kan till exempel vara om du behöver stöd för att du använder droger, för att du mår dåligt eller för att du har en funktionsnedsättning.

För att alla ska kunna känna sig trygga och ha det bra på HVB-hemmet ska det finnas ordningsregler. Ordningsreglerna ska tas fram tillsammans med er som bor på HVB-hemmet. Alla som bor eller arbetar på HVB-hemmet ska veta vilka ordningsregler som finns.

Stödboende är till för dig som är i åldern 16–20 år, men främst för ungdomar över 18 år. Ett stödboende kan vara en lägenhet eller ett rum där du delar kök och andra gemensamma utrymmen med andra ungdomar. I boendet finns möbler och köksartiklar.

Stödboendet ska förbereda dig på att få ett eget boende. På stödboendet får du ta ett större ansvar än du haft i tidigare boenden. Tanken är att du själv ska ta ansvar för mat och hushåll. Föreståndaren ansvarar för att det finns ordningsregler på boendet.

Det ska fortfarande finnas personal på boendet som kan ge dig stöd. Det kan till exempel vara när det gäller praktiska frågor, men också för att samtala om känslor och annat som är viktigt för dig. Personalen ska vara tillgänglig dygnet runt och komma till boendet när de behövs.

Ett familjehem är en familj som tar emot dig i sitt hem. Det kan vara en familj du redan känner, till exempel en släkting eller annan närstående. Det kallas nätverkshem. Det kan också vara en familj du inte känner sedan tidigare.

Socialtjänsten utreder alla familjehem. Med det menas att socialtjänsten på olika sätt tar reda på om familjen passar för att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem.

I familjehemmet får du mat, en säng och kläder. Du ska känna dig trygg där och vara som en del av familjen. Familjehemmet ska ta ansvar för din skola, fritid, hälsa och dina kontakter med myndigheter.

Socialstyrelsen har gjort en film med information till dig som bor i ett familjehem.

Om du har fått uppehållstillstånd, är över arton år och visar att du kan ta hand om dig själv och ditt boende på ett bra sätt kan du också få erbjudandet att bo i en egen lägenhet. Det kan vara att du får låna en lägenhet av kommunen tills du får möjlighet att ordna en lägenhet på egen hand, eller att du själv får ta över lägenheten och stå med ditt namn på kontraktet. Om du har behov av det kan du ha fortsatt kontakt med din socialsekreterare och en kontaktperson som besöker dig ibland och ser hur du har det. De flesta ensamkommande ungdomar skrivs ut från socialtjänsten när de fyller 21 år.

För de ungdomar som inte kan bo på ett vanligt HVB-hem finns det någonting som heter SiS-hem. De drivs av en statlig myndighet, Statens institutionsstyrelse. På ett SiS-hem bor du som vårdas enligt LVU (Lagen om vård av unga). Om socialtjänsten bedömer att du har ett beteende som är skadligt för din egen hälsa och utveckling, och om du inte själv medverkar till vård på frivillig väg kan du placeras på SiS.

Vardagen på ett SiS-hem består bland annat av skolundervisning, träning av sociala färdigheter, gruppsamtal och individuella samtal med till exempel en psykolog. Det finns många personal på hemmet. De finns där för att kunna ge dig hjälp och stöd.

På SiS-hemmet kan personalen använda sig av tvång. Det kan till exempel innebära att personalen:

  • tar hand om saker du inte får ha,
  • bestämmer att du ska vara på en låst avdelning,
  • inte låter dig att träffa andra på SiS-hemmet,
  • söker igenom dina kläder eller väskor.

Personalen ska försöka prata med dig innan de använder sig av tvång. Tvång får bara användas om det är absolut nödvändigt. Om personalen skulle använda tvång måste de förklara för dig varför de gör det. Tvång får inte användas för att straffa dig för något.

Om något fungerar dåligt på ditt boende

Om något fungerar dåligt på ditt boende kan du först prata med ditt familjehem eller personalen på HVB-hemmet, SiS-hemmet eller stödboendet. Om det inte fungerar kan du prata med din socialsekreterare. Om du bor på ett HVB-hem, i ett stödboende eller på ett SiS-hem kan du prata med föreståndaren för hemmet.

IVO (Inspektionen för vård och omsorg) kontrollerar att de olika hemmen följer lagen. Om något inte fungerar bra där du bor eller i din kontakt med socialtjänsten kan du ringa till IVO.

Du kan också prata med Justitieombudsmannen, JO, som också kontrollerar att socialtjänsten och de olika boendena följer lagen.

När du blir placerad i ett boende ska du få aktuella kontaktuppgifter till den socialsekreterare som har hand om ditt ärende. Du ska också få information om hur du kan nå IVO och om vilka rättigheter du har när det gäller att:

  • vara med och planera vården,
  • ta del av det som skrivits om dig i journaler,
  • tala med företrädare för socialnämnden,
  • framföra klagomål och synpunkter till socialnämnden.

Att byta boende

Om boendet inte uppfyller dina behov kan det hända att du behöver byta boende. Till exempel om du inte känner dig trygg i ditt boende, eller om du inte får den vägledning som du behöver. Det kan vara socialtjänsten som upptäcker att det finns ett behov av att byta boende. Det kan också vara du eller din gode man som inte tycker att boendet fungerar. En annan anledning till att du får byta boende kan vara att familjehemmet eller boendet inte tycker att de klarar uppdraget.

Om du har barn

Om du är under arton år och själv har barn så är det viktigt att du får det stöd du behöver för att ta hand om ditt barn på bästa sätt. Det stödet kan till exempel komma från din gode man, någon på ditt boende eller din socialsekreterare. Även om du själv får insatser från socialtjänsten så är det du som har ansvarar för ditt barns omsorg och vård. Ta kontakt med den person som känns bäst för dig att prata med och fundera över vad du behöver kunna och lära dig för att vara en bra förälder till ditt barn i Sverige. Kanske är det annorlunda att vara förälder i Sverige jämfört med i ditt hemland?

Så länge som du är under arton år är du fortfarande ett barn enligt svensk lag. Det innebär att det kan bli nödvändigt att utse en särskild förmyndare som har ansvar för ekonomiska frågor som rör ditt barn. Om det finns en till förälder till barnet som är över arton år kan denna person vara barnets förmyndare.